HUR FÖRÄNDRAS FÖRVÄNTNINGARNA PÅ PENSIONSSYSTEMET?

Det är numera vedertaget att individernas val beträffande arbetsutbud, konsumtion, sparande osv. i hög grad styrs av våra förväntningar om vad som kommer att hända med inkomster, jobb, inflation osv. i framtiden. Förväntningarna är dock svåra att mäta, ofta tvingas forskarna lita till enkäter.

Det finns en växande forskning som försöker studera också förväntningarna på pensionerna och hur dessa påverkar enskildas val när det gäller arbete och pensionering. En grupp holländska forskare har i en ny studie undersökt hur förväntningarna på pensionssystemet påverkats av finanskrisen, den efterföljande krisen i Europa och diskussionerna om reformerade pensionssystem. Undersökningen baseras på en panel personer som tillfrågats årligen sedan 2006 om både de allmänna och avtalade pensionerna i Nederländerna. Frågorna handlar om man tror att pensionerna kommer att förbättras eller försämras, pensionsåldersregler, om när man planerar att gå i pension osv.

Resultaten visar inte oväntat att medborgarna generellt har blivit mer pessimistiska. Något fler personer väntar sig att pensionerna ska bli mindre generösa både vad gäller pensionsnivåer och pensionsålder. Anpassningen förefaller dock ske långsamt och med eftersläpning. Trots en omfattande debatt i Nederländerna under många år om pensionsreformer och den ekonomiska krisens effekter på pensionssystemet har förväntningarna påverkats ganska blygsamt. Det förefaller finnas ett gap mellan förväntningarna, den politiska diskussionen och de samhällsekonomiska realiteterna – medborgarna verkar vara alltför optimistiska, menar forskarna. Det finns också stora skillnader mellan grupper. Män är mindre pessimistiska än kvinnor, ekonomisk välbeställda mer pessimistiska än låginkomsttagare och yngre mer pessimistiska än äldre.

Tyvärr finns såvitt känt inga liknande undersökningar i Sverige. Det finns dock anledning att tro att förväntningarna i Sverige liknar de i Nederländerna. De relativt sett optimistiska förväntningarna kan tänkas bidra till att de flesta äldre fortsätter att ta ut pensionen vid 65 års ålder eller tidigare, trots att vi behöver arbeta längre när vi lever längre. Detta är en av utmaningarna för reformer för längre arbetsliv. Det är särskilt problematiskt att personer med lägre inkomster har mer optimistiska förväntningar, eftersom det kan påverka dem att fortsätta att pensionera sig tidigt. Dessa grupper är i högre grad beroende av pensionsinkomsterna än välbeställda. Orealistiska förväntningar på pensionssystemet kan försämra välfärden för personer med lägre inkomster.

Luc Bissonnette, Arthur van Soest, IZA: The future of retirement and the pension system: How the public’s expectations vary over time and across socio-economic groups.