”Så länge du orkar, spring tills du blir utbytt.”

Henke Larsson i Sommar

Frågor och svar


Frågor och svar

 

I slutbetänkandet lägger utredningen fram ett 50-tal förslag med olika åtgärder för ett längre arbetsliv. Här ger utredningen svar på de vanligaste frågorna om förslagen i slutbetänkandet.

DÄRFÖR BEHÖVS ETT LÄNGRE ARBETSLIV

Varför behövs det åtgärder?
-          Det viktigaste motivet är att äldre ska kunna sluta att arbeta och pensionera sig när de själva vill. Ett fortsatt arbete kan förbättra livskvaliteten för många.
-          Allt fler äldre kan och vill arbeta längre, men de möter olika hinder i lagar och avtal, negativa attityder och brister i arbetslivet.
-          Vi behöver också arbeta längre när vi lever längre, annars blir pensionsnivåerna för låga. Då riskerar vi att tappa förtroendet för pensionssystemet.
-          Om vi inte arbetar längre när vi lever längre blir försörjningsbördan orimlig för dem som arbetar.
-          Ett längre arbetsliv behövs för att vi ska kunna finansiera välfärden uthålligt.
Är det inte redan fler äldre som jobbar längre?
-          Andelen sysselsatta i åldern 55-64 år har stigit från 62 procent1987 till 71 procent 2012. Sysselsättningsgraden för 65-74 år har ökat mindre, från 8 till 12 procent.
-          Trots vissa positiva tendenser i de äldres sysselsättningsgrad är förändringarna i antalet arbetade timmar blygsamma. Antalet arbetade timmar ökar inte i takt med höjningen av medellivslängden.
-          Tanken var att pensionsreformen, generösa skatteregler, stora informationssatsningar m.m. skulle leda till att äldre arbetar längre. Men Sverige har fortfarande en de facto normal pensionsålder på 65 år.
Hur mycket behöver pensionsåldern höjas?
-          Det finns inte någon pensionsålder för inkomstpensionen, vi har en rörlig pensionsålder, den ska behållas.
-          Åtta av tio går i pension före eller vid 65 års ålder.
-          Forskare och experter är eniga om att huvudorsaken till att så många fortfarande tar pension vid 65 eller däromkring är styrande och normerande regler i allmänna pensioner och tjänstepensioner.
-          Utredningens förslag syftar till att den genomsnittliga åldern för utträdet från arbetsmarknaden framöver ska följa medellivslängdens utveckling.
Vill verkligen äldre arbeta längre?
-          En rad olika undersökningar tyder på att det finns avsevärda hinder för ett längre arbetsliv.
-          Den svenska sysselsättningsgraden närmast före 65 års ålder är praktiskt taget högst i världen, men den är låg efter 65 års ålder.
-          En stor undersökning av pensionärer i 19 industriländer visade att i Sverige uppgav mer än en tredjedel att pensioneringen var ofrivillig.
-          En undersökning från AMF visar att andelen pensionärer som hade velat jobba längre har ökat de senaste åren till 19 procent i dag mot 16 procent 2010.
-          Enligt Mikael Stattin vid Umeå universitet är det dubbelt så många äldre i dag som uppger att man vill arbeta efter 65 års ålder jämfört med för 10 år sedan.
-          I den enkät som Pensionsmyndigheten genomfört i samarbete med utredningen framgår att av ålderspensionärerna 61-70 år som inte arbetar skulle en femtedel egentligen vilja arbeta.
-          Ca 25-40 procent av pensionärerna säger att de gärna skulle ha arbetat längre om attityderna mot äldre var mindre negativa.
-          Seniorbarometern som genomförs av Skandia visar att 310 000 svenskar planerar att pensionera sig de närmsta fem åren. Men nära 70 000 av dem gör det mot sin vilja.
Kommer inte höjd pensionsålder att leda till att äldre får sämre hälsa och dör tidigare?
-          För den som är sjuk eller utsliten kan en tidig pension vara nödvändig.
-          Utredningens kunskapsöversikt pekar på att det inte finns något entydigt stöd för att tidig pensioneringen i genomsnitt förbättrar hälsan och minskar dödligheten.
-          Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande, vår upplevelse av livskvalitet och delaktighet – även för många äldre.
Klarar sig inte offentliga finanserna utan höjd pensionsålder?                            
-          Utredningar, forskare och experter är sedan årtionden överens om att med en åldrande befolkning måste vi arbeta fler timmar, både äldre och yngre.
-          Alternativet är kraftigt höjda skatter, eller att inte fortsätta att höja kvaliteten i välfärden i takt med ökat välstånd.

SATSNINGAR INOM ARBETSLIVET?

Hur ska de gå för dem som inte orkar eller kan arbeta längre?
-          Alla kan inte arbeta längre på grund av slitsamma jobb och brister i arbetsmiljön. Därför är det viktigt att vi minskar hindren för de som kan och vill arbeta längre. Genom att de arbetar får staten högre skatteinkomster, som kan användas till satsningar för bättre arbetsmiljö, kompetensutveckling, omställning, rehabilitering osv.
-          Det viktigaste för att höja den faktiska pensionsåldern är att minska antalet personer som slutar alltför tidigt att försörja sig genom arbete, exempelvis på grund av nedsatt arbetsförmåga.
-          Utredningen föreslår olika insatser i arbetslivet, satsningar på arbetsmiljön, kompetensutveckling m.m., för att på sikt minska andelen personer som lämnar arbetslivet tidigt.
-          Den flexibla pensionsålderns kommer att vara kvar. Utredningen föreslår undantag från höjda åldersgränser för personer som haft ett långt arbetsliv.
-          Personer som drabbas av nedsatt arbetsoförmåga måste givetvis även i fortsättningen få en god ekonomisk trygghet, aktivt stöd till omställning och rehabilitering, och ska beviljas sjukersättning om nedsättningen är stadigvarande.
Hur ska alla som arbetar i slitsamma miljöer med arbetsmiljöbrister orka arbeta längre?
-          Det är viktigt att alla arbetar längre. Det är inte rimligt att personer med slitsamma arbeten ska behöva sluta jobba tidigt för då får de för låga pensionsnivåer.
-          Därför behövs det ökade insatser för att minska antalet personer som inte kan arbeta ett helt arbetsliv. Det fortfarande en betydande andel av alla arbetstagare som uppger sig ha slitsamma och enformiga arbeten och upplever brister i arbetsmiljön.
-          Utredningen anser att det behövs rejäla och långsiktiga satsningar på arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket bör få ökade resurser, satsningar bör ges för utvärdering och forskning, chefer och skyddsombud behöver få bättre utbildning.
-          Utredningen anser också att det behövs en rad satsningar för att underlätta för äldre att byta arbete eller arbetsuppgifter.
Åldersdiskrimineringen är stor, hur kan äldre få jobb?
-          De få studier om åldersdiskriminering som finns i Sverige pekar på att diskrimineringen av äldre i arbetslivet kan vara omfattande och t.o.m. kraftigare än diskriminering som har samband med etnicitet.
-          Många arbetstagare uppger i enkäter att man har blivit diskriminerad på arbetsmarknaden på grund av sin ålder.
-          Negativa attityder och fördomar påverkas bäst om fler äldre arbetar längre, därför behöver vi minska hindren för dem som kan och vill fortsätta att jobba.
-          Utredningen bedömer att skyddet mot åldersdiskriminering behöver stärkas bl.a. genom förstärkt lagstiftning och återkommande mätningar av förekomsten av åldersdiskriminering samt forskningsanslag.
Varför skulle arbetsgivare vilja behålla äldre arbetstagare, som har dålig hälsa, omodern utbildning och är lågproduktiva?
-          Forskningen visar entydigt att äldre blir allt friskare, smartare och mer välutbildade.
-          Både den faktiska sysselsättningen och enkäter till äldre pekar tydligt på att allt fler äldre både kan och vill arbeta längre.
-          Förr fanns en tumregel att den genomsnittliga arbetsproduktiviteten avtog någonstans mellan 40 och 50 år. Senare års forskning pekar på att äldre i allmänhet bevarar sin produktivitet en bra bit upp i åldern.
Behöver man inte göra det mer lönsamt för äldre att jobba längre?
-          För de flesta pensionärer är det rejält lönsamt att skjuta upp uttaget av pension och jobba längre, inte minst som följd av gynnsamma skatteregler. Tyvärr vet långtifrån alla äldre hur lönsamt det är att jobba längre.
-          Utredningen föreslår att det ekonomiska utbytet av längre arbetsliv förstärks för äldre med garantipension. Inkomster som tjänas in efter pensioneringen ska inte påverka garantipensionen, bostadstillägget eller äldreförsörjningsstödet.
Ska reglerna ändras också för de avtalade tjänstepensionerna?
-          Det är arbetsmarknadens parter som avtalar om tjänstepensioner.
-          Utredningen anser att reglerna i de förmånsbestämda avtalade tjänstepensionerna stimulerar till tidiga utträden från arbetslivet och försvårar att fortsätta att arbeta.
-          Förutsättningen för framgångsrika insatser för längre arbetsliv för äldre är att arbetsmarknadens parter medverkar till de förändringar som behövs. 
-          I trepartssamtal mellan regeringen och huvudorganisationerna på arbetsmarknaden bör diskuteras hur de avtalade tjänstepensionerna och lagstiftningen avseende tjänstepensioner kan utvecklas för att bidra till ett längre arbetsliv.
Varför föreslår ni inte ökade möjligheter till deltid för äldre?
-          Många äldre säger att ökade möjligheter att arbeta deltid skulle öka deras intresse för ett längre arbetsliv.
-          Arbetstidsfrågor bestäms normalt i kollektivavtal på arbetsmarknaden.
-          Forskarna är inte eniga om flexibla arbetstider bidrar till att öka eller minska antalet arbetade timmar bland äldre. Därför föreslår inte utredningen lagstiftning på detta område.
-          Frågan om flexiblare arbetstider för äldre bör också diskuteras vidare i trepartssamtal mellan regeringen och huvudorganisationerna på arbetsmarknaden.

BÄTTRE INFORMATION

Alla får orange kuvert, varför jobbar inte fler äldre längre?
-          Forskare och experter anser att det är åldersreglerna som styr pensionsbeslutet, inte kalkylerna över den framtida pensionen.
-          Orange kuvert ger tyvärr ännu inte någon prognos på hela pensionen.
-          Allt fler äldre har dåliga kunskaper om pensionssystemet, och förstår inte sambanden mellan arbetsinkomsterna under livet medellivslängden och pensionsnivån.
-          Få pensionärer känner till hur stora de ekonomiska fördelarna är av att arbeta längre och skjuta upp uttaget av pensionen.
-          I dag är det i praktiken nästan omöjligt för de flesta äldre att överblicka hur den framtida ekonomiska standarden förändras vid olika alternativ till arbete och pensionering.
-          Utredningen anser att det behövs en bred satsning på informationen, bl.a. en ny Internetportal för information om längre arbetsliv och pensionering, uppdrag till Pensionsmyndigheten att höja kunskapsnivån om pensionssystemet och utveckling av Minpension.se.

HÖJDA ÅLDERGRÄNSER

Ska pensionsåldern höjas för alla?
-          Utredningen anser att den flexibla pensionsåldern ska behållas. Var och en bör även i fortsättningen välja att ta ut sin pension tidigt eller senare. Den som börjar arbeta tidigt i livet kan pensionera sig tidigt och få en godtagbar pensionsnivå. Den som träder in sent i arbetslivet kan behöva arbeta längre för att få en godtagbar pensionsnivå.
-          Utredningen anser att åldersgränserna för tidigaste uttag av pension och för garantipension ska höjas stegvis och i takt med att riktåldern höjs.
-          Undantag bör utredas vidare för personer som börjar arbeta tidigt och har haft ett långt arbetsliv.
Hur fort ska åldersgränserna höjas?
-          Förslagen har generellt sett generösa anpassningstider. Enskilda personer, arbetsgivare, företag och myndigheter ska ha möjlighet att anpassa sig till förändringarna. 
-          Det finns också en hel del avtalslösningar som kan behöva ses över som vilar på åldersreglerna.  Även här bör det ges tid för anpassning.
-          Föreslagen innebär att åldersgränserna höjs  under tiden  2015 - 2019. Åldersgränserna bör sedan höjas i takt med riktåldern.
Är riktåldern egentligen en ny pensionsålder?
-          Riktåldern för ålderspension är ett riktmärke - en rekommendation om när man kan ta ut sin pension och få en godtagbar pensionsnivå. Det är ett alternativ för alla som inte vill eller kan beräkna vad inkomster och pensioner blir vid olika möjliga pensionstidpunkter. Genom att pensionera sig vid riktåldern minskar man risken att pensionsnivån kommer att upplevas alltför låg när man lever länge som pensionär.
-          Förslaget innebär att åldersgränserna för tidigaste uttag av inkomstpension och garantipension höjs i takt med riktåldern. Höjningen föreslås  ske stegvis.
Varför föreslås en höjning av 61-årsgränsen till 62 år redan 2015?
-          Det är en anpassning till att medellivslängden vid 61 år har ökat med 2 år sedan pensionsreformen.
-          För att behålla ungefär samma antal år med flexibelt utträde från arbetslivet behöver denna åldersgräns följa med när åldersgränsen för anställningsskyddet höjs till 69 år 2016.
-          Om medelålders fortsätter att ta ut sin pension tidigt kommer allt fler av dem att upptäcka att deras pensionsnivå vid exempelvis 75 års ålder är låg i förhållande till andra pensionärer, de förvärvsaktiva och i relation till vad som behövs för att upprätthålla en godtagbar levnadsstandard.
-          En tidig höjning behövs också för att finansiera de offensiva satsningar som utredningen föreslår inom arbetsmiljön, kompetensutveckling m.m.
Drabbar inte höjd åldersgräns för garantipension bara fattiga och sjuka?
-          Dagens pensionsbeteende att man ska pensionera sig vid 65 års ålder kan inte ändras utan att man höjer åldersgränsen för garantipension.
-          Snart är det 20 år sedan 65-årsgränsen infördes, det är dags att anpassa åldersgränsen till att äldre har blivit friskare och lever längre.
-          Det skulle uppfattas orättvist att personer som arbetar heltid den största delen av livet ska skjuta upp sitt arbetsmarknadsutträde för att bl.a. finansiera allt fler pensionärsår för personer som arbetar deltid och/eller en kortare tid av livet.
-          Förslagen innebär ekonomiska fördelar eller oförändrade inkomster för flertalet av de personer som får garantipension.
-          Hälften av de personer som beviljades garantipension 2009 hade haft sjukersättning innan, dessa grupper får inga försämringar.
-          En annan relativt stor grupp utgörs av personer med utländsk bakgrund, personer som gjort avbrott i yrkeslivet och/eller deltidsarbetat. Dessa personer behöver rimliga möjligheter att fortsatt att arbete efter 65 års ålder för att förbättra sin pension.
-          Det kommer att efter hand bli för stora komplikationer i pensionssystemet om 65-årsgränsen för garantipension behålls samtidigt som andra åldersgränser höjs i takt med riktåldern.
Leder inte den föreslagna höjda LAS-åldern till 69 år bara till att fler äldre pensioneras tidigt?
-          Stora förbättringar av de äldres hälsa, kognitiva förmåga och utbildning höjer successivt den ålder då naturligt åldrande kan anses avsevärt sätta ned de äldres arbetsförmåga.
-          Den ökade medellivslängden innebär att allt fler personer måste arbeta även efter 67 år för att få en godtagbar pension.
-          Arbetsgivare kan vara benägna att avsluta anställningen för anställda före 65-årsdagen, både för att undvika de med åldern höjda premierna till tjänstepensionerna och för att undvika att få för många anställda som fortsätter att arbeta.
-          Utredningen föreslår därför att skriftligt besked ska gälla för arbetstagare som fyllt 69 år.
Gränsen för när man tidigast får ta ut avdragsgill tjänstepension, som i dag ligger på 55 år, ska enligt förslaget höjas till 62 år 2017 – vilka försäkringar omfattas av förslaget?
-          Förslaget innebär att 62-årsgränsen ska gälla från 2017 för pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal som nytecknas eller ingås samt för tjänstepensionsavtal som förnyas. Har man redan en privat försäkring föreslås att man får fortsätta att använda de regler som gäller i dag. Förslaget innebär att när tjänstepensionsavtalen omförhandlas ska avtalen anpassas till de nya reglerna.
Varför höjs 55-årsgränsen för uttag av pensionsförsäkringar till 62 år 2017?
-          55-årsgränsen infördes 1951, då var arbetslivet och medellivslängden helt annorlunda
-          Det är inte rimligt att staten i dag subventionerar så tidiga pensioneringar nu när de flesta äldre behöver arbeta längre.
-          Det är viktigt att de pensionsrelaterade åldersgränserna är synkroniserade med varandra.
-          Det är hög tid att 55-årsgränsen anpassas till dagens förhållanden på arbetsmarknaden.
Vad händer 2017 för den som räknat med att ta ut en redan avtalad tjänstepension vid 55 år?
-          Om inte avtalet förnyas gäller de gamla reglerna, dvs. pensionen kan tas ut som tidigare från det man har fyllt 55 år.
Vad händer med det tjänstepensionskapital som står kvar om man inte tar ut en redan avtalad tjänstepension vid 55 år?
-         Om inte avtalet förnyas gäller de gamla reglerna, dvs. avkastningsskatt betalas på en fiktiv avkastning av tillgodohavandet. För detta tillgodohavande gäller också att pensionen kan beviljas fr.o.m. 55 år.
Om arbetsgivaren fortsätter att betala premier för redan avtalade tjänstepensionsavtal, vilka regler gäller då fr.o.m. 2017?
-         Så länge som avtalat inte förnyas gäller äldre regler, dvs. arbetsgivare kan fortsätta att  dra fördel av de gynnsamma skattereglerna för pensionssparande.
-         Om avtalen förnyas ska avtalen enligt förslaget anpassas till de nya reglerna om höjd åldersgräns.
Kommer åldersgränsen att höjas också för privat pensionssparande?
-        För ett privat sparande som nytecknas från 2017 föreslås att  åldersgränsen 62 år ska gälla. För privat pensionssparande som ingåtts före 2017 föreslås att äldre regler ska gälla, dvs. man kan fortsätta att ta ut pension vid 55 år.
Hur drabbas sjuka och arbetslösa av höjda åldersgränser?
-          Personer som inte kan arbeta ett helt arbetsliv på grund av permanent nedsatt arbetsförmåga ska även i fortsättningen kunna beviljas sjukersättning.
-          Åldersgränser för sjukpenning, arbetslöshetsstöd, sjukersättning, m.fl. ersättningar ska höjas i takt med riktåldern.
-          När åldersgränserna höjs förlängs ersättningstiden för personer med sjukpenning, A-kassa osv., vilket normalt förbättrar den ekonomiska tryggheten. Dessutom blir deras ålderspension ofta högre.
Förlorar man pensionsår genom att pensionsåldern höjs?
-          Förslaget innebär att när medellivslängd fortsätter att öka får vi också fler år som pensionär.  Riktåldern ökar långsammare än medellivslängden. År 2030 kommer medellivslängden enligt prognoserna ha ökat med ca tre år medan riktåldern endast med två år. Lever vi i genomsnitt tre år längre behöver vi således arbeta två år men får ett år längre med pension.
Kommer pensionsavgifterna att minska när pensionsåldern höjs?
-          Grunderna för pensionssystemet behålls. Pensionen kommer även framöver att baseras på inkomsterna under hela livet. Reglerna för pensionssystemets avgifter, inkomster och pensionsnivåer förändras inte.
Hur stora pensionsbelopp förlorar man när åldersgränserna höjs?
-          Den totala utbetalade inkomstpensionen under livet påverkas inte.
-          Höjda åldersgränser syftar bl.a. till att pensionsnivån inte ska bli för låg under hela pensionärstiden om man tar pensionen tidigt och lever länge.

VILKA BLIR KONSEKVENSERNA AV UTREDNINGEN FÖRSLAG?

Om fler äldre arbetar längre, hur ska det då gå för alla arbetslösa ungdomar?
-          Detta är en seglivad myt som förvillar.
-          Utredningens underlagsrapporter visar att varken ekonomisk teori eller empiri ger något stöd för att äldre som fortsätter att arbeta tränger ut yngre från arbetsmarknaden.
-          Ju fler äldre som arbetar desto större blir inkomsterna, och desto högre blir efterfrågan på företagens produkter och därmed deras efterfrågan på arbetskraft. Det gynnar också ungdomar.
-          Gunnar Wetterberg skriver: ”Ju fler äldre som fortsätter att arbeta, desto färre behöver de yngre försörja. Många äldre i arbetskraften hjälper till att hålla hjulen i gång. 67-åringen som fortsätter är 22-åringens bäste vän på arbetsmarknaden.”
Har staten råd att höja pensionsåldern om utgifterna stiger kraftigt för sjukersättning m.m.?
-          Beräkningarna pekar på att inkomsterna från skatter och avgifter från äldre som fortsätter att arbeta både räcker till att finansiera ökade utgifter för sjukersättning m.m., och till offensiva satsningar på bl.a. arbetsmiljön.
-         Statens inkomster beräknas öka med 400 miljoner 2015 och 3 700 miljoner kronor 2020.
Löser längre arbetsliv problemen med uthålligheten?
-         Ett ökat arbetsutbud bland den äldre arbetskraften minskar påtagligt försörjningsbördan, dvs. antalet icke sysselsatta vuxna som ska försörjas av de som är sysselsatta.
-          För en uthållig utveckling behövs dock att även andra grupper i samhället arbetar i ökad utsträckning.
Leder verkligen höjda åldersgränser till att fler äldre arbetar längre?
-        Pensionsåldern har ändrats i flera länder under senare år. Forskningen pekar på att förändringarna påverkar den genomsnittliga åldern för uttaget av ålderspension respektive andelen som stannar i arbetskraften. En underlagsrapport till utredningen visar att uttaget respektive utträdet höjs med 20-50 procent av en förändring av pensionsåldern.
-          Utredningens förslag bedöms i medelscenariot öka arbetsutbudet bland personer 61-67 år med 2 000 personer 2015 och nära 40 000 år 2020.
-          Erfarenheterna visar att en viss överströmning till andra socialförsäkringar kan inträffa. Reformerna i Sverige av sjukförsäkringen och sjukersättningen och ökade satsningar på aktiva åtgärder och rehabilitering bör minska riskerna för överströmning.
Hur tror ni att förslagen om höjda åldersgränser kommer att tas emot av folk i allmänhet?
-          Höjd pensionsålder och längre arbetsliv har ju diskuterats ganska länge. De flesta förstår nog att när vi lever längre, måste vi arbeta längre.
-          Det är viktigt med rimliga övergångstider, och att höjda åldersgränser kombineras med offensiva satsningar för att underlätta för fler äldre att arbeta längre.
Vilka blir konsekvenserna för tjänstepensionerna?
-          Det är rimligt att anta att åldersgränserna i tjänstepensionerna anpassas efterhand till de nya åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.
Hur ska man veta att åtgärderna når de resultat som utredningen väntar?
-          Utredningens förslag till åtgärder för ett längre arbetsliv kommer att innebära stora förändringar i samhället.
-          En expertgrupp bör tillsättas som följer upp och utvärderar åtgärderna